1,201,711 views • 20:01

1962 sade Charles Van Doren, senare redaktör på uppslagsverket Britannica, att det ideala uppslagsverket borde vara flexibelt och radikalt. Men sedan dess har Britannica utvecklats på ett allt annat än radikalt sätt. Det är ett väldigt oflexibelt, stelt lexikon. Wikipedia, å andra sidan, är radikalt från grunden, där vi alla tänker oss en värld där varje människa på jorden har fri tillgång till all mänsklig kunskap.

Det är vad vi försöker åstadkomma. Wikipedia - som ni just såg en liten demonstration av - är ett helt fritt uppslagsverk. Den skrivs av tusentals frivilliga i hela världen, på mängder av språk. Den bygger på wikiprogramvara - den typ av programvara som just demonstrerades - så att vem som helst snabbt kan ändra och publicera direkt på internet omedelbart. Allt på Wikipedia görs av frivilliga. Yochai talade tidigare om nya organisationsmetoder, och beskrev då Wikipedia på pricken. Idag ska jag berätta om hur det verkligen fungerar på insidan

Så här: Wikipedia ägs av Wikimedia Foundation, som jag grundade, vilket är en ideell förening. Vårt mål, kärnan i Wikimedia Foundations, är att varje person ska ha en fri encyklopedi. Om du tänker på vad det innebär så är det mer än att bara göra en häftig webbsida. Vi ser till digital ojämställdhet, global fattigdom och att hjälpa människor få den information de behöver för att ta bra beslut. Vi måste arbeta mycket utöver internet. Dels därför har vi valt att göra Wikipedia licensfritt eftersom det då tillåter entreprenörer eller vem som helst egentligen, att ta vårt innehåll och göra vad som helst - kopiera det, omdistribuera det såväl gratis, som för pengar.

Så det finns mycket möjligheter med som kommer dyka upp runt Wikipedia överallt, i hela världen. Wikimedia sponsras av donationer från allmänheten och en intressant sak med det är hur lite pengar det verkligen krävs för att driva Wikipedia. Yochai visade ett diagram över kostnaden för en tryckpress. Jag tänker berätta om vad Wikipedias kostnader är, men först vill jag visa er hur stort det är. Så vi har 600 000 artiklar på engelska. Två miljoner artiklar totalt, på mängder av olika språk. De största är tyska, japanska, franska. De västeuropeiska språken är ganska stora. Men endast en tredjedel av all vår trafik samlas kring det engelskspråkiga Wikipedia vilket förvånar rätt många. Internet kan vara väldigt dominerat av engelskan, men vi är verkligen globala. Vi finns i många, många olika språk. Vi har blivit populära, vi är en av de 50 största sidorna - populärare än New York Times. Nu kommer vi till Yochais diskussion

Här har vi Wikipedias tillväxt - den blå linjen - och det där är New York Times. Notera att New York Times webbsida är ett enormt stort företag med, jag vet inte, hundratals anställda. Vi har en enda anställd. Han är vår programvaruutvecklare. Han har bara varit anställd sedan januari 2005, trots all tillväxt innan dess. Servrarna drivs av en hop frivilliga och allt redaktionellt utförs av frivilliga. Sättet vi är organiserade på är olikt all annan konventionell organisation du kan föreställa dig. Folk frågar alltid, "Vem är det som styr?" eller "Vem gör vad?" Svaret är: Vem som vill. Det är väldigt ovanligt, och kaotiskt. Vi har över 90 servrar på tre olika platser. Dessa drivs av frivilliga systemadministratörer online. Jag kan logga in när som helst under dygnet och se åtta, tio personer som väntar på att jag ska ställa en fråga eller något, vad som helst om servrarna. Man skulle aldrig ha råd att göra detta i ett företag. Man skulle aldrig ha råd att bedriva jourverksamhet dygnet runt, och göra det vi gör på Wikipedia.

Vi har ungefär 1.4 miljarder besök varje månad, så det är verkligen stort. Allting tas om hand av frivilliga. Totalt kostar bandbredden omkring 5 000 dollar i månaden. Det är vår främsta kostnad. Vi skulle klara oss utan vår enda anställd. Vi anställde faktiskt Brian eftersom han jobbade deltid i två år och heltid på Wikipdia, så vi anställde honom så att han kunde skaffa ett liv och gå på bio nån gång. Den stora frågan är då, om man har en sådan kaotisk organisation varför är inte allt värdelöst? Varför är webbsidan så bra som den är?

Till en början, hur bra är den egentligen? Ganska bra. Inte perfekt, men den är mycket bättre än man skulle kunna tro, med tanke på vår helt kaotiska modell. Så när in såg i demonstrationen, hur han gjorde en fånig ändring om mig, tänker man kanske, jaha, det här lär väl spåra ur. Men vi har sett i kvalitetstester - och inte alls tillräckligt många och jag uppmuntrar folk att göra fler, att jämför man Wikipedia med traditionella verk - så vinner vi solklart.

När en tysk tidning jämförde tyskspråkiga Wikipedia som är mycket mindre än det engelska, med Microsoft Encarta och med Brockhaus Multimedia vann vi överlägset De anlitade experter till att jämföra kvalitén på artiklar och vi blev väldigt nöjda med utlåtandet. Många har hört talas om Wikipedia-kontroversen angående Bush och Kerry. Det här är något som tidningarna har skrivit hyfsat mycket om. Det började med en artikel i Red Herring. Journalisterna ringde upp mig och dem - jag menar, jag måste säga de stavade mitt namn rätt men vad de verkligen ville säga var att presidentvalet 2004 var så omstridd att det delade upp Wikipedias användare. Så de citerade mig så här: "Det är den mest omstridda frågan i Wikipedias historia." Vad jag faktiskt sa var att det inte var omstritt alls. Något felciterat. Artiklarna redigeras ganska ofta och mycket Så det är sant att vi fick låsa artiklarna vid ett par tillfällen. TIME rapporterade nyligen att "extrema åtgärder ibland fick vidtas där Wales låste artiklarna om Kerry och Bush för större delen av 2004." Detta efter att jag sagt till reportern att vi tvingades låsa den vid tillfälle här och var. I regel brukar det snarare vara så att de kontroverser som skulle kunna uppstå inom Wikipedia egentligen inte alls är speciellt kontroversiella.

Artiklar om kontroversiella ämnen redigeras mycket, men de påverkar inte användarna så mycket. Detta beror på att de flesta förstår behovet av neutralitet. Den riktiga kampen är inte mellan högern och vänstern - där de flesta antar att den ligger - utan mellan den tankfulla gruppen och den korkade gruppen användare. Ingen sida av politiken har ensamrätt på endera av dessa kvaliteter. Sanningen om just Bush-Kerry-problemen var att Bush-Kerry artiklarna låstes mindre än en procent av tiden 2004. Detta var inte för att de var omstridda utan för att de var utsatta för återkommande vandalism - vilket ibland även händer på scen! Ibland får jag samtal från reportrar som vandaliserat Wikipedia och blivit förvånade över hur snabbt det reparerades. Jag säger alltid, snälla, gör inte det, det är inte bra Hur lyckas vi med detta? Hur lyckas vi kontrollera kvaliten? Vad får det att fungera?

Det finns ett par beståndsdelar. Mest riktlinjer, men också vissa delar av programvaran Den största och viktigaste är vår policy om neutral synvinkel. Det här är något jag etablerat från första början, som en kärnprincip, helt obestridbar Det är en socialt tanke om samarbete, så vi pratar inte så mycket om sanning och objektivitet. Om vi bara ska skriva sanningen om ett ämne kan vi inte veta vad vi ska skriva för jag håller inte med dig om vad sanningen är. Så vår jargong är neutralitet, vilket har sin egen långa historia i organisationen. som helt enkelt säger: När det finns ett kontroversiellt ämne bör Wikipedia inte själv ta ställning i frågan. Vi ska bara skriva om vad ansedda grupper sagt om det. Policyn om neutralitet är väldigt viktig för oss eftersom det stärker en väldigt skiftande organisation att samarbeta och att få något jobb gjort.

Deltagarna kommer från olika politiska, religiösa och kulturella bakgrunder. Genom att ha en sådan stark neutralitetspolicy, som varit en icke-förhandlingsbar policy från början får vi människor att arbeta tillsammans utan att göra artiklarna till ett ordkrig. fram och tillbaka, mellan vänster och höger. Om man beter sig på det viset blir man ombedd att lämna organisationen. Som en sakutlåtande i realtid. Varje enskild ändring listas under senaste förändringar-listan. Så fort han gör sin ändring, dyker den upp där. Dessa dyker även upp i IRC-kanalen, som är en chattkanal på Internet som en del människor håller koll på med olika datorprogram. Man kan dessutom få RSS-feeds - eller få e-mail när något ändras. Användarna kan sedan sätta upp sin egen övervakningslista. Min sida finns på en massa frivilligas övervakningslista eftersom den ibland vandaliseras. Därför märker någon ändringar väldigt snabbt, och då ändrar de bara tillbaka den.

Det finns en lista över nya sidor, till exempel, Man kan gå in på en sida på Wikipedia där man kan se alla nya sidor allt eftersom de skapas. Detta är väldigt viktigt, eftersom många nya sidor som skapas bara är skräp, typ, ASDFASDF. Men det är något av det mest intressanta och roligaste på Wikipedia vissa av de nya artiklarna. Någon startar en ny, intressant artikel som intresserar andra, som då hoppar in och förbättrar den. Anonyma användare gör många ändringar, vilket är en kontroversiell fråga på Wikipedia. Chris kunde göra sin ändring - utan att logga in, eller något. Han gick bara in och gjorde en ändring Men egentligen är det bara drygt 18 procent av alla ändringar som är anonyma. Det är viktigt att man förstår att de flesta ändringar på sidan görs av en väldigt sammansvetsad grupp av kanske 1000 personer som hela tiden kommunicerar. Vi har över 40 IRC-kanaler, 40 mail-listor. Dessa personer känner varandra. De kommunicerar, och har möten.

Dessa är de som gör grunden på sidan, och de är på sätt och vis yrkesmässiga i vad de gör. då de mål vi sätter till oss själva och andra är nära eller högre än professionella standarder. Vi når inte alltid dessa mål, men det är vad vi strävar efter.

Det är denna sammanslutna gemenskap som tar hand om sidan, och dessa är några av de smartaste människor jag har mött. Det är klart, jag måste säga så, men det är sant. Den som skriver ett uppslagsverk för skojs skull tenderar vara ganska klyftiga.

Vi har många verktyg, och datorprogram som hjälper oss att hålla koll på allt arbete. Här är en artikelhistorik som visar några förändringar som gjorts. Här kan man direkt ta en titt och förstå vad som har försigått. Om man går in här och ser att någon med ett anonymt IP-nummer, ändrade den här sidan och tycker att det är misstänkt så kan de direkt se alla ändringar, markerade i rött. Så kan man se att, OK, här har ett par ord ändrats, och så vidare Det är ett verktyg, för att hålla koll på sidans historia.

En annan sak vi jobbar mycket med är att vi lämnar allt ganska öppet. De flesta sociala regler och arbetsmetoder lämnas oavslutade i mjukvaran. Allt det här är bara en wikisida. Det finns inga ramar i mjukvaran. Till exempel har vi här en röstning om borttagning. Jag nämnde tidigare, ibland skriver folk bara ASDFASDF vilket behöver tas bort. I sådant fall, tas det bara bort. Det är inget att diskutera. Men ni kan tänka er att det finns en del frågor som, hör det här hemma i ett uppslagsverk? Kan vi bekräfta informationen? Luras någon? Är det sant? Vi behövde en metod för att svara på dessa frågor. Den metod som växte upp av sig självt är röstningssidan för borttagning. I det här exempel har vi en film, "Twisted Issues", och den första skribenten säger, "Den här filmen klarar inte Googletestet." Googletestet är helt enkelt att man söker på Google, och finns det inte där så finns det antagligen inte. Det är inte optimalt, men det funkar för det mesta. Så någon säger, "Ta bort, den, snälla." Sen säger någon "Vänta, vänta, jag hittade den. I en bok, 'Film Threat Video Guide: 20 undergroundfilmer du måste se." Så, ok. Nästa person säger, "Fixa till artikeln" En annan säger, "Den finns på IMDB. Behåll den!" Vad som är intressant här är att dessa röster är bara text. Det är inte en omröstning, utan mer av en konversation. Visst kommer till slut en administratör komma förbi och säga, "OK, 18 röster för borttagning, två behåll, vi stryker den." I annat fall kanske vi behöll den, eftersom någon sade, "Vänta ett tag, Ingen annan såg det, men jag har hittat det i en bok, och en länk till en beskrivning, så jag fixar till det imorgonn." I så fall skulle den överleva. Det handlar också om vem som röstar. Som jag sade, det är en liten tight samling människor. Här till exempel skrev Rick Kay.

Rick Kay är känd på Wikipedia eftersom han jobbar enormt mycket med vandalism, påhitt och borttagningsröster. Hans omdöme väger tungt för Han vet vad han gör. Så hur styrs alltihop? Hur funkar det med administratörerna och allt? Wikipedias organisationsmodell, communityts organisation är förvirrande, men baseras på en fungerande mix av överenskommelser där vi undviker att rösta om artiklar eftersom majoriteten inte nödvändigtvis har en neutral åsikt. Samtliga administratörer har möjligheten att radera artiklar, men det innebär inte att de har rätt att göra det. De måste följa reglerna. Admins röstas fram av alla deltagare. Ibland säger folk att jag handplockar administratörer för att vinkla innehållet i uppslagsverket Jag har faktiskt ingen aning om hur de väljs fram. Det finns en del aristokrati. Jag nämnde ju till exempel att Rick Kays åsikt vägde tyngre än någon vi inte känner

Jag brukar ta upp Angela, som just återinröstades in i Wikimedia Foundations styrelse. Hon fick dubbelt så mycket röster som andraplatsen. Jag retar alltid henne genom att säga att hon skulle kunna göra vad som helst på Wikipedia eftersom hon är så uppskattad och har så mycket inflytande. Vilket är ironiskt eftersom Angela kan göra detta just eftersom hon är den som aldrig skulle bryta några regler. Jag brukar också säga att hon är den enda som känner till alla regler på Wikipedia. Sen finns det lite av en monarki, min roll. Jag pratade om det här i Berlin en gång, och nästa dag stod det i tidningen, "Jag är drottningen av England." Inte exakt vad jag sade, men poängen var att min roll i organisationen är vanlig inom gratismjukvaru-världen. Det har funnits en lång tradition av upplysta despoter. Ser man på de flesta stora gratismjukvaruprojekten finns det en enstaka person i toppen som alla ser på som den upplyste despoten. Jag gillar inte namnet upplyst despot, och jag tycker inte att det är det jag gör, att vara diktatorn över den framtida världens samlade kunskap. Det låter inte helt rätt. Men det behövs ett visst mått monarki, när vi måste ta ett beslut, och inte vill bli för ineffektiva i formella beslutsprocesser

Ett exempel på hur detta kan vara viktigt: En nazistisk webbsida upptäckte oss nyligen, och sade, "Fruktansvärt, denna judiska konspirationswebbsida har artiklar vi inte gillar som vi ska ta bort. De verkar ha en röstningsprocess, så vi skickar 40,000 medlemmar för att rösta och få dessa artiklar borttagna." De lyckades få ihop 18 personer. Så räknar nazister. De tror alltid att de har 40,000 medlemmar, när de har 18. Men de fick ihop 18 personer att komma och rösta om borttagningen av en helt OK artikel. I och för sig slutade röstningen 85 mot 18, så det var ingen riktig fara. Men då sade man, "Vad ska vi göra? Om det här händer i stor skala, om någon grupp kommer in och vill rösta?" Då sa jag, "Isåfall ändrar vi reglerna." Det är min roll: att förhindra att vår öppenhet och frihet förstör kvaliten Så länge som jag har förtroende finns det en plats för mig. Förstås, på grund av den fria modellen, kan de frivilliga komma och gå - jag kan inte tvinga någon.

För att förstå hur Wikipedia fungerar, måste man förstå att det är såhär vi jobbar, men att vi inte är rena anarkister. Faktum är att vi är väldigt flexibla kring denna socialt metod eftersom det är den sociala viljan som ger kvalitén. Det har inte att göra med tekniken. Tack så mycket! (Applåder)

Ben Sauders: Hejsan, Ben Saunders. Jimmy, du nämnde att neutralitet är viktigt. Det slår mig att många läroböcker som utbildar våra barn, är direkt vinklade. Har du sett att Wikipedia används av lärare, och hur tror du att Wikipedia ändrar utbildningen?

Jimmy Wales: Många lärare börjar använda Wikipedia. Det finns en story i media om Wikipedia, som jag tror är osann. Det handlar om bloggare mot nyhetstidningarna. Enligt storyn, finns den här galna grejen Wikipedia men akademikerna hatar den och lärarna hatar den. Vilket inte är sant. Senast jag fick ett mail från en journalist, som skrev "Varför hatar akademiker Wikipedia?" svarade jag från min emailadress på Harvard. Där blev jag nyligen hedersdoktor. Jag sade, "Alla hatar det inte." Jag tror att Wikipedia kommer göra stor skillnad. Vi har ett projekt på gång, som jag är väldigt intresserad av, som är bokprojektet. Vilket är ett försök att skapa läroböcker på alla språk. Det är ett mycket större projekt som kommer ta ungefär 20 år att blomstra Men en del av det är att uppfylla vårt uppdrag att ge ett uppslagsverk till varje människa i världen. Inte så att vi kommer överbelamra folk. Vi vill ge dem ett verktyg, som de kan använda. För många människor är det så, att om man tar ett universitetslexikon kommer det inte att hjälpa utan en hel hög hjälpmaterial för att hjälpa dem att använda den. Bokprojektet försöker göra det. Jag tror vi kommer att se - och inte nödvändigtvis från oss, många andra utveklar i detta område. Men fritt licensierade läroböcker är nästa stora grej.