Ruth Chang
6,458,777 views • 14:41

Tänk på ett svårt val du står inför inom den närmaste tiden. Det kan handla om valet mellan två karriärer - konstnär och revisor - eller var du ska bo - i en stad eller på landet - eller mellan två personer du kan gifta dig med - du skulle kunna gifta dig med Betty eller Lolita. Eller det kan handla om att välja om man ska ha barn eller inte, att låta en åldrande släkting flytta in hos sig, att uppfostra ett barn enligt en religion som ens partner följer men som man själv är likgiltig inför. Eller om man ska donera sin kvarlåtenskap till välgörenhet.

Chansen är stor att det svåra val som du kom att tänka på var något stort, något viktigt, något som betyder mycket för dig. Svåra val verkar vara tillfällen som framkallar ångest, nervösa handvridningar och tandagnisslan. Men jag tror att vi har missförstått svåra val och rollen som de spelar i vårt liv. Att förstå svåra val tar fram en dold kraft som var och en av oss äger.

Det som gör ett val svårt är sättet som alternativen relaterar till varandra. Vid ett enkelt val är ett av alternativen bättre än det andra. Vid ett svårt val är ett alternativ bättre på några sätt och det andra alternativet är bättre på andra sätt, och inget är bättre än det andra generellt. Man slits mellan att stanna på sitt nuvarande jobb i staden eller att bryta upp för ett mer utmanande jobb på landet för att stanna är bättre på vissa sätt, och att flytta är bättre på andra, och inget av dem är bättre än det andra totalt sett. Vi borde inte anta att alla svåra beslut är stora. Anta att du ska bestämma vad du ska äta till frukost. Du kan äta flingor med hög fiberhalt eller en chokladmunk. Det som är viktigt för valet är hur god och hälsosam den är. Flingorna är bättre för kroppen, munken är mycket godare, men ingen av dem är bättre än den andra totalt sett, ett svårt val. Att inse att också små beslut kan vara svåra kan göra stora svåra beslut lättare att hantera. För om vi kan klara att välja vad vi ska äta till frukost kan vi kanske också ta reda på om vi ska stanna i staden eller bryta upp för det där jobbet på landet.

Vi ska inte heller tro att svåra val är svåra för att vi är dumma. När jag tog examen från college kunde jag inte välja mellan två karriärvägar, filosofi eller juridik. Jag älskade verkligen filosofi. Man kan lära sig fantastiska saker som filosof utan att ens resa sig från fåtöljen. Men jag kom från en modest invandrarfamilj och min uppfattning om lyx handlade om att ha en smörgås med gristunga i gelé i lunchlådan, så tanken på att tillbringa hela livet sittande i en fåtölj, försjunken i tankar, slog mig som höjden av extravagans och dekadens. Så jag tog fram mitt gula block, jag ritade ett streck i mitten, och jag gjorde mitt bästa för att hitta fördelar och nackdelar med de olika alternativen. Jag minns att jag tänkte, ”Om jag bara visste hur mitt liv skulle se ut i de olika karriärerna. Tänk om Gud eller Netflix kunde skicka mig en DVD med mina två möjliga karriärer, då skulle allting ordna sig. Jag skulle jämföra dem sida vid sida, jag skulle se att en av dem var bättre, och valet skulle bli lätt.

Men jag fick ingen DVD, och eftersom jag inte kunde ta reda på vilken som var bäst gjorde jag som många brukar göra när vi står inför svåra val: Jag valde det säkra alternativet. Rädslan för att vara en arbetslös filosof ledde in mig på banan som advokat, och jag fick då reda på att juridik inte riktigt passade mig. Det var inte den personen jag var. Så nu är jag filosof, och jag studerar svåra val, och jag kan berätta för er att rädslan för det okända är en vanlig känslomässig inställning när man ska handskas med svåra val, men den vilar på en missuppfattning. Det är ett misstag att tro att det finns ett bättre alternativ i ett svårt val, men att vi är för dumma för att veta vilket. Och eftersom vi inte vet vilket kan vi lika gärna välja alternativet med lägst risk. Även om man ställer upp två alternativ bredvid varandra med all information tillgänglig så kan valet fortfarande vara svårt. Svåra val är inte svåra på grund av vår okunnighet; de är svåra eftersom det inte finns något alternativ som är bäst.

Och om det inte finns något bästa alternativ, om vågskålarna inte tippar över för något av alternativen då måste alternativen vara lika bra. Så kanske är det rätt att säga om svåra val att de handlar om alternativ som är likvärdiga. Men det kan inte vara sant. Om alternativen är lika bra så skulle man bara kunna singla slant om dem, och det verkar inte vara någon bra idé att det är så man ska bestämma vilken karriärväg man ska ta, var man ska bo eller vem man ska gifta sig med: att singla slant. Det finns en annan anledning att tro att svåra val inte är val mellan likvärdiga alternativ.

Vi antar att du kan välja mellan två jobb: Att vara investeringsrådgivare eller konstnär. Det finns mycket som spelar in i ett sådant val, som spänningen i jobbet, hur stor ekonomisk trygghet det skapar, hur mycket tid som blir över för familjen, och så vidare. Kanske konstnärkarriären gör att du hamnar i framkant för nya konstnärliga uttryck. Kanske bankkarriären gör att du hamnar i framkant av nya former av finansiell manipulation. Tänk dig de två jobben hur du vill så att inget av dem är bättre än det andra.

Nu antar vi att vi förbättrar det ena av dem lite grann. Vi antar att banken, för att locka dig lägger till 500 dollar i månaden på din lön. Gör de extra pengarna att bankjobbet nu blir bättre än konstnärsjobbet? Inte nödvändigtvis. En högre lön gör bankjobbet bättre än det var förut, men det kanske inte räcker för att göra bankjobbet bättre än att vara konstnär. Men om en förbättring av det ena jobbet inte gör det bättre än det andra så kan de två ursprungliga jobben inte ha varit lika bra. Om man börjar med två saker som är lika bra och sedan förbättrar en av dem så måste en vara bättre än det andra. Men så är det inte med svåra val.

Nu har vi att göra med en gåta. Vi har två jobb. Inget är bättre än det andra, men de är inte heller lika bra. Så hur ska vi kunna välja? Någonting verkar ha gått fel här. Kanske är valet i sig själv problematiskt vilket gör en jämförelse omöjlig. Men det kan inte stämma. Det är inte som om vi försöker välja mellan två saker som inte kan jämföras. Vi jämför trots allt egenskaperna hos två jobb, inte egenskaperna hos siffran nio och en tallrik stekta ägg. En jämförelse av egenskaperna hos två jobb är något vi kan göra, och som vi ofta faktiskt gör.

Jag tror att gåtan uppstår utifrån ett oreflekterat antagande som vi gör om värde. Vi antar oavsiktligt att värden, precis som rättvisa, skönhet och vänlighet går att dela in i vetenskapliga enheter, som längd, massa och vikt. Ta vilken jämförande fråga som helst som inte innehåller värde, som vilken resväska som är tyngst. Det finns bara tre möjligheter. Den ena väger mer, mindre eller lika mycket som den andra. Egenskaper som vikt kan representeras av reella tal - ett, två, tre och så vidare - och det finns bara tre möjliga utfall när man jämför två reella tal. Ett tal är större, mindre eller lika stort som det andra. Så är det inte med värden. Vi varelser som lever efter upplysningstiden, vi brukar anta att det vetenskapliga tänkandet kan lösa allt av vikt i vår värld, men värdets värld är annorlunda än vetenskapens värld. Sakerna i den ena världen kan mätas i reella tal. Sakerna i den andra världen kan inte det. Vi borde inte anta att världen som finns, som är gjord av längder och vikter, har samma struktur som världen som borde finnas, som säger vad vi borde göra. Så som det som betyder något för oss... ett barns glädje, kärleken man har för sin partner - kan inte representeras av reella tal, då finns det ingen anledning att tro att det bara finns tre möjligheter när man gör ett val - att ett alternativ är bättre, sämre eller likvärdigt med det andra. Vi behöver introducera en ny, fjärde relation förutom bättre, sämre eller lika, som beskriver vad som pågår i svåra val. Jag skulle vilja säga att alternativen är jämförbara. När alternativ är jämförbara kan det spela stor roll vilket du väljer, men ett alternativ är inte bättre än det andra. Istället kan man säga att alternativen befinner sig i samma värdeområde i samma värdeliga, men att de samtidigt kan vara väldigt olika i sin typ av värde. Det är därför valet är svårt.

Om vi tänker på svåra val på det här sättet avslöjar vi något om oss själva som vi inte visste om. Var och en av oss har makten att skapa anledningar. Tänk dig en värld där varje val du står inför är enkelt, att det alltid finns ett bästa alternativ. Om det finns ett bästa alternativ då är det det du ska välja, eftersom begreppet rationell betyder att man hellre gör en bra sak än en dålig sak, och väljer det man har mest anledning att välja. I en sådan värld skulle vi ha större anledning att ha svarta strumpor än rosa strumpor, att äta flingor istället för munkar, att bo i staden istället för på landet, att gifta oss med Betty istället för Lolita. En värld full av enkla val skulle kedja oss till anledningar. Om man tänker på det så är det galet att tro att de anledningar du har fått har bestämt att du hade störst anledning att utöva de exakta hobbys som du gör, att bo i exakt det hus du bor i, att ha det jobb som du har. Istället stod du inför alternativ som var jämförbara, svåra val, och du var tvungen att komma på dina egna anledningar att välja den hobbyn, det huset och det jobbet. När alternativ är jämförbara kan anledningarna som ges till oss, de som bestämmer om vi gör ett misstag, inte berätta för oss vad vi ska göra. Det är här, i de svåra valens land som vi får övning i vår normativa styrka, styrkan att skapa dina egna anledningar, att göra dig själv till den slags person som föredrar lantliv framför stadsliv.

När man väljer mellan alternativ som är jämförbara kan vi göra något som är ganska fantastiskt. Vi kan visa våra rätta jag genom ett val. Det här är vad jag står för. Det här är den jag är. Jag föredrar bankarbete. Jag föredrar chokladmunkar. (Skratt) Att reagera så här inför svåra val är en rationell reaktion, men den styrs inte av de anledningar som ges till oss. De styrs istället av anledningar som vi skapat själva. När vi skapar anledningar för oss själva för att bli en slags person snarare än en annan blir vi helhjärtat den slags person som vi faktiskt är. Man skulle kunna säga att vi blir författare av våra egna liv.

Så när vi står inför svåra val borde vi inte banka huvudet i väggen för att ta reda på vilket alternativ som är bättre. Det finns inget bästa alternativ! Istället för att leta efter anledningar där ute, borde vi leta efter anledningar här inne: Vem ska jag bli? Du kanske bestämmer dig för att vara en bankanställd som har rosa strumpor, älskar flingor och bor på landet, och jag kanske bestämmer mig för att vara en konstnär med svarta strumpor, som bor i stan och älskar munkar. Hur vi fattar svåra beslut beror mycket på oss själva.

De som inte använder sin normativa styrka när de fattar svåra beslut är kappvändare. Vi känner alla sådana människor. Jag drogs mot att bli advokat. Jag lade ingen vikt vid juridiken. Jag var inte för juridik. Kappvändare låter världen skriva deras livs historia. De låter mekanismerna bakom straff och belöningar - klappar på huvudet, rädsla, valets enkelhet - bestämma vad de ska göra. Så lärdomen om svåra val handlar om vad man kan skriva under på, vad man förespråka, och genom svåra val bli den personen. De är inte källor till ångest och rädsla, utan svåra val är värdefulla tillfällen för oss att uppskatta det som är speciellt med oss som människor, att anledningarna som styr om våra val är rätt eller fel ibland tar slut, och det är här, i de svåra valens land, som vi har kraften att skapa anledningar för oss själva att bli de speciella personer som vi är. Och det är därför som svåra val inte är en förbannelse utan en gudagåva.

Tack.

(Applåder)