Hans och Ola Rosling
4,686,212 views • 19:05

Hans Rosling: Jag kommer ge er tre flervalsfrågor. Använd denna apparat. Använd apparaten för att svara. Första frågan, hur gick det med antalet döda per år, av naturkatastrofer? Hur ändrade det sig under det senaste seklet? Mer än fördubblades det, var det i stort sett oförändrat i världen som helhet, eller minskade det till mindre än hälften? Varsågoda, svara A, B eller C. Jag ser många svar, det går mycket fortare här än på universitetet. De är så långsamma, de bara tänker, tänker och tänker. Mycket, mycket bra. Vi går till nästa fråga. Hur lång tid har 30-åriga kvinnor i världen gått i skola: sju år, fem år eller tre år? A, B eller C? Varsågoda att svara. Nu går vi till nästa fråga. Under de sista 20 åren, hur förändrades procentandelen av människor i världen som lever under extrem fattigdom? Extrem fattigdom - att inte ha mat för dagen. Fördubblades den nästan, var den mer eller mindre samma, eller halverades den? A, B eller C? Nu svaren. Ni ser, dödsfall från naturkatastrofer, ni ser det från grafen här, från 1900 till 2000. Under 1900-talet så var det ungefär en halv miljon som dog varje år av naturkatastrofer; översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott eller torkperioder. Hur förändras detta då? Gapminder frågade folk i Sverige. Så här svarade de. Den svenska befolkningen svarade så här: 50% trodde på fördubbling, 38% sa att det är ungefär samma, 12 sa att det hade halverats. Detta är de bästa data från katastrofforskarna, och det går upp och ned och det går upp fram till andra världskriget, därefter faller det, fortsätter falla och det har gått ned till hälften. Världen har varit mycket, mycket mer kapabel över årtiondena att skydda folk mot detta, vet ni. Så bara 12 procent av svenskarna vet detta. Jag gick till en djurpark och frågade chimpanserna. (Skratt) (Applåder) Chimpanserna tittar inte på kvällsnyheterna, (Skratt) så chimpanserna de väljer slumpmässigt, alltså väljer svenskarna sämre än slumpen. Men hur gick det för er? Det här är ni. Ni är slagna av chimpanserna. (Skratt) Men det var nära. Ni var tre gånger bättre än svenskarna, det är inte tillräckligt. Ni borde inte jämföra er med svenskarna. Ni måste ha högre ambitioner i världen. Låt oss titta på nästa svar: kvinnor i skolor. Här ser man, männen gick åtta år i skolan. Hur lång tid gick kvinnorna i skolan? Vi frågade svenskarna detta och det ger er en ledtråd eller hur? Det rätta svaret är förmodligen det som minst svenskar valde eller hur? (Skratt) Vi kollar, vi kollar. Här är det. Ja, ja, ja, kvinnorna har kommit i kapp. Så här säger amerikanerna. Det här är ni, här ser ni. Aha. (Skratt) Grattis, ni är nästan dubbelt så bra som svenskarna, så ni behöver inte mig - Hur kan det bli så här? Jag tror det är så att alla är medvetna om länderna och de områden där flickor har störst svårigheter. De hindras från att gå i skola och det är upprörande. Men den stora majoriteten i världen, där de flesta bor i världen, flest länder, går flickorna i skola i stort sett lika länge som pojkarna. Det betyder inte att jämställdhet har nåtts, överhuvudtaget inte. De omfattas av ruskiga begränsningar men de skolas i världen i dag. Vi tappar det stora flertalet. När ni svarar, så svarar ni baserat på de värsta platserna, och där har ni rätt men ni missar det stora flertalet. Men fattigdom då? Det är tydligt att fattigdomen nästan har halverats, och när vi frågade amerikanerna, så svarade bara fem procent rätt. Hur är det med er? Ni har klarat det nästan lika bra som chimpanserna. (Skratt) (Applåder) Så lite, bara några få av er! Ni vet det finns förutfattade meningar. I många rika länder tänker man att vi aldrig kommer att få ett slut på extrem fattigdom. Naturligtvis tänker de så, för att de inte ens vet vad som hänt. Första kravet för förstå framtiden är förstå nuet. Dessa frågor var de bland de första som ställdes i pilotfasen av Ignoransprojektet som vi kör på stiftelsen Gapminder, och projektet som startades förra året av min chef och son Ola Rosling. (Skratt) Han är medgrundare och direktör och han ville, Ola sa åt mig att vi måste bli mer systematiska när vi kämpar mot den förödande okunnigheten. Redan nu har pilotfasen avslöjat att så många av svaren är sämre slumpen, så vi måste fundera över förutfattade idéer och en av de stora förutfattade idéerna är den om inkomstfördelningen i världen. Se här, så här såg det ut 1975. Det är hur många människor som finns på varje inkomst från en dollar per dag— (Applåder) Se här, det fanns en puckel här runt en dollar per dag, och sen fanns en puckel nånstans här emellan 10 och 100 dollar. Världen bestod av två grupper. Det var en kamelvärld, som en kamel som har två pucklar, en för de fattiga och en för de rika, och det var få däremellan. Men se hur detta har förändrats: När jag går framåt, det som ändrats är, befolkningen i världen har ökat, och pucklarna har börjat att sammanfalla. Den nedre puckeln har slagits ihop med den övre puckeln, kamelen har dött och vi har nu en dromedarvärld med bara en puckel. Fattigdomsprocenten har minskat. Men fortfarande är det skrämmande att så många fortsätter vara extremt fattiga. Vi har fortfarande denna grupp, över en miljard, här borta, men den kan börja försvinna nu. Utmaningen vi har nu är att komma bort från detta och förstå vart majoriteten ligger nu och det visas klart av denna fråga. Vi frågade hur många procent av världens ettåriga barn som har fått grundläggande vaccin mot mässling och andra saker som vi har haft i många år: 20, 50 eller 80 procent? Här är vad folk i Amerika och Sverige svarade. Titta på det svenska resultatet så vet ni vilka de rätta svaren är. (Skratt) Men vem fasen är professor i globalhälsa i det landet? Nåväl, det är nog jag, det är jag. (Skratt) Det är väldig svårt det här, det är väldigt svårt. (Applåder) Men Olas angreppsätt att mäta det vi vet, skapade rubriker, CNN publicerade resultaten på sin webbplats, och de hade frågorna där, miljontals svarade, jag tror det var omkring 2 000 kommentarer och detta var en av kommentarerna. "Jag slår vad om att ingen från media klarade testet" skrev han. Ola sa till mig, "Ta med dessa dosor. Du ska prata på en mediakonferens. Ge dem dosorna och mät vad media vet." Mina damer och herrar, för första gången, de informella resultaten från en amerikansk mediakonferens. Men även från en senare konferens med europeiska medier. (Skratt) Ni ser, det är inte ett problem att folk inte läser och lyssnar på media. Problemet är media själva inte vet. Vad ska vi göra åt detta, Ola? Har du några idéer? (Applåder) Ola Rosling: Jag har en idé men först, jag beklagar att ni blev slagna av chimpanserna. Lyckligtvis kan jag trösta er med genom att faktiskt visa er att det är inte är ert fel. Sen kommer jag ger några verktyg för att kunna slå chimpanserna framöver. Det är i grund och botten vad jag kommer göra. Men först en titt på varför vi är så okunniga, och allt startar på denna plats. Det är Hudiksvall, det är en stad i norra Sverige. Det är bostadsområdet jag växte upp i och det är ett bostadsområde med ett stort problem. Faktiskt så har det exakt samma problem som fanns i alla samhällen som ni också växte upp i. Det var inte representativt. Okej? Det gav mig en väldigt skev bild

om hur livet är på denna planet. Detta är första biten i okunnighetspusslet. Personliga förutfattade meningar. Vi har alla olika erfarenheter från samhällen och människor vi mött och på det lägger vi skolan och där lägger vi till nästa problem. Jag gillar skolor men lärare tenderar att lära ut en föråldrad världsbild, för de lärde sig någonting när de själva gick i skolan, och nu ska de beskriva världen för eleverna, utan några onda avsikter, och tryckta böcker förstås, de är föråldrade i en värld som förändras. Det finns ingen riktig praxis för att hålla läromedlen uppdaterade. Så det är vad vi fokuserar på. Vi har dessa föråldrade fakta som adderas till personliga förutfattade meningar. Så nästa steg är nyheterna eller hur? En utomordentlig journalist vet hur man väljer storyn som ger rubriker, och folk läser den för att den är sensationell. Ovanliga händelser är mer intressanta, eller hur? De är överdrivna och speciellt om saker vi är rädda för. En hajattack på en svensk kommer att ge rubriker i veckor i Sverige. Så dessa tre skeva informationskällor är verkligt svåra att komma bort från. De liksom bombarderar oss och ger våra hjärnor konstiga idéer, och till det lägger vi det som gör oss mänskliga, vår intuition. Den var bra under evolutionen. Den hjälpte oss generalisera och dra slutsatser väldigt, väldigt snabbt. Den hjälpte oss överdriva det vi var rädda för och vi söker samband där inga existerar och genom detta får vi en villfarelse av självförtroende, som att vi tror att vi är den bästa bilföraren, bättre än genomsnittet. Alla svarade på den frågan "Ja, jag kör bil bättre." Men OK, det här var bra evolutionärt, men när det kommer till vår världsbild är det en precis förklaring till att allt är upp och nedvänt. Trenderna som stiger faller egentligen, och omvänt, och i detta fall så använder chimpanserna vår intuition mot oss och den blir vår svaghet istället för vår styrka. Den borde ha varit vår styrka, eller hur? Så hur löser vi dessa problem? Först behöver vi mäta det, och sen behöver vi bota det. Genom att mäta förstår vi hur mönstret av okunnighet ser ut. Pilotfasen startades förra året och nu är vi säkra på att vi kommer möta en hel del okunnighet på olika platser i världen och tanken är att vi skalar upp detta till alla domäner eller dimensioner av global utveckling, som klimatet, utrotningshotade arter, mänskliga rättigheter, jämställdhet, energi och finans. Alla olika sektorer har fakta, och organisationer som försöker sprida kunskap om dessa fakta. Så vi har faktiskt börjat kontakta några av dem som WWF, Amnesty och UNICEF, och frågat dem, vad är era favoritfakta som ni inte tror att folk känner till? Jag samlar ihop dessa fakta. Föreställ er en lång lista med 250 faktapunkter. Sen frågar vi folk och ser vilka frågor som får sämst svar. Så får vi en kortare lista, de sämsta resultaten som de exempel Hans visade, och vi har inga problem hitta dessa förskräckliga resultat. OK, så vad ska vi göra med denna kortlista? Vi tänker göra den till ett kunskapscertifikat, ett globalt kunskapscertifikat, som man kan använda om man är en stor organisation, en skola, ett universitet eller kanske en nyhetsbyrå, för att certifiera sig som globalt kunnig. Vilket i grund och botten innebär att vi inte anställer folk som får resultat som chimpanser. Naturligtvis borde man inte det. Så om tio år, om vi lyckas med detta projekt, så kommer du kanske att sitta på en intervju och kan komma att behöva redovisa din globalkunskap. Så nu till praktiska tillvägagångssätt. Hur ska man klara av detta? Det finns förstås ett sätt, där man sätter sig ner sena kvällar och lär in alla fakta utantill genom att läsa alla rapporter. Men det kommer faktiskt aldrig ske. Inte ens Hans tror att det kommer ske. Folk har inte den tiden. Folk gillar genvägar och här är genvägarna. Vi måste omforma intuitionen så den blir vår styrka igen. Vi måste kunna generalisera. Så nu kommer jag ge er några knep där missuppfattningar omformas till tumregler. Låt oss börja med den första missuppfattningen. Den är mycket vanlig. Allting blir värre. Du har hört det, du har tänkt det själv. De omvända sättet att tänka är att det mesta blir bättre. Så när du sitter med en fråga framför dig och du är osäker, gissa "förbättring". OK? Välj inte försämring. Det här kommer hjälpa er få bättre poäng på våra test. (Applåder) Det var den första. Det finns rika och fattiga och skillnaden ökar. Det är förskräcklig ojämlikhet. Jo det är en ojämlik värld. men data visar att det bara finns en puckel. OK? Om du känner dig osäker, välj "de flesta människor är i mitten." Det kommer hjälpa er att svara rätt. Nu till nästa förutfattade mening, först måste länder och folk bli väldigt, väldigt rika innan de får social utveckling, som flickor i skolan och att kunna klara av naturkatastrofer. Nej, nej, nej, det är helt fel. Titta på den stora puckeln i mitten, de har redan flickor i skolan. Så om du är osäker, välj "majoriteten har redan detta", som elektricitet och flickor i skolan, sådana saker. Dessa är de enda tumreglerna, och naturligtvis håller det inte för allt men så här man man generalisera. Låt oss titta på den sista. Detta om något är en goding, hajar är farliga. Nej, eller jo, men nåväl, de är inte så viktiga i den globala statistiken, det är detta jag säger. Men jag är faktiskt rädd för hajar. Så så fort jag ser en fråga om saker jag är rädd för, vilket kan vara jordbävningar, andra religioner. Jag är kanske rädd för terrorister eller hajar, vad som helst som får mig känna, anta att du kommer att överdriva problemet. Det är en tumregel. Men farliga saker kan vara fantastiska. Hajar dödar väldigt, väldigt få, det är så du borde tänka. Med dessa fyra tumregler, så kan du förmodligen svara bättre än chimpanserna, för chimpanserna kan inte göra detta. De kan inte generalisera baserat på regler. Förhoppningsvis kan vi vända på er värld och vi kommer kunna slå chimpanserna. OK? (Applåder) Det här är ett systematiskt angreppssätt. Men frågan är, är detta viktigt? Jajamän, det är viktigt att förstå fattigdom, extrem fattigdom och förstå hur man bekämpar den, och hur man får flickorna till skolan. När vi verkligen förstår att vi lyckas, kan vi förstå detta. Men är det viktigt för alla andra som bryr sig om den rika delen av skalan? Jag skulle säga att det är extremt viktigt, av samma anledning. Om man har en faktabaserad världsuppfattning idag så kan man ha en chans att förstå vad som kommer att hända i framtiden. Låt oss få tillbaka till de två pucklarna 1975. Det var då jag föddes, och jag valde västvärlden. Det är nuvarande EU och Nordamerika. Låt oss nu se resten jämfört mot västvärlden i termer av hur rika man är. Dessa människor har råd att flyga utomlands med flygplan och semestra. 1975 bodde bara 30 procent av dem utanför EU och Nordamerika. Men det har förändrats, OK? Så låt oss titta på vad som ändrats fram till nu, 2014. Idag är det 50-50. Västvärldens dominans är över från och med nu. Det är trevligt, vad kommer hända härnäst? Ser ni den stora puckeln? Såg ni hur den flyttade på sig? Jag gjorde ett experiment. Jag gick till IMFs, Internationella valutafondens webbplats. De har en prognos för de kommande fem årens BNP per innevånare. Så jag använde detta för gå fem år framåt, jag antog att ojämlikheten i inkomst är lika för varje land. Jag gjorde så och gick ett steg längre. Jag använde dessa fem år för de kommande 20 åren med samma hastighet, bara ett försök att visa på vad som verkligen kan ske. Låt oss gå in i framtiden. 2020 är 57 procent resten av världen. 2025 är det 63 procent. 2030, 68%, och 2035 är västvärlden i minoritet på den rika konsumentmarknaden. Det här är bara beräkningar av BNP per capita in i framtiden. Sjuttiotre procent av de rika konsumenterna kommer att bo utanför Nordamerika och Europa. Så ja, jag tror det är en god idé för företagen att använda detta certifikat för att se till att deras beslut är faktabaserade i framtiden. Tack så mycket. (Applåder) Bruno Giussani: Hans and Ola Rosling! Tack!