Stefan Sagmeister: 7 regler för att göra sig lyckligare

Jag tillbringade huvuddelen av förra året med att jobba på en domumentärfilm om min egen lycka -- och försökte kolla om jag i själva verket kan träna mitt sinne på ett speciellt sätt, precis som jag kan träna min kropp, så jag kan hamna i en ökad känsla av allmänt välmående. Sedan i januari, dog min mor, och att fortsätta med en sådan film tycktes bara vara det sista som intresserade mig. Så på ett väldigt typiskt, fånigt designsätt efter flera års arbete, är i stort sett det enda jag har att visa filmens titlar.

(Musik)

De var fortfarande färdiga när jag åkte på ett sabbatsår med mitt företag i Indonesien. Vi kan se att den första delen här var designad av grisar. Det var lite för funkigt, och vi ville ha ett lite mer feminint perspektiv och använde en anka som gjorde det på ett mycket mer passande sätt -- mode. Min studio i Bali låg bara 10 minuter bort från en apskog, och apor, så klart, ska ju vara de lyckligaste av alla djur. Så vi tränade dem att göra tre separata ord, att lägga ut dem ordentligt. Ni kan se, det finns fortfarande lite läsbarhetsproblem där. Seriffen är inte riktigt på plats. Det du inte gör ordentligt själv anses så klart aldrig riktigt klart. Så det här är vi som klättrar i träd och sätter upp det över dalen Sayan i Indonesien.

Vad jag gjorde mycket under det året var att jag tittade på alla möjliga undersökningar, tittade på mycket information om ämnet. Och det visar sig att män och kvinnor rapporterar väldigt, väldigt lika nivåer av lycka. Det här är en väldigt snabb överblick av alla studier som jag tittade på. Klimatet spelar ingen roll. Så om du bor i det bästa klimatet, i San Diego i USA, eller i det kassaste klimatet, i Buffalo, New York, kommer du att vara precis lika lycklig på vilken som helst av platserna. Om du tjänar mer än 50.000 dollar om året i USA, kommer en löneförhöjning bara ha en liten, liten inverkan på ditt övergripande välmående. Färgade människor är precis lika lyckliga som vita människor är. Om du är gammal eller ung spelar inte riktigt någon roll. Om du är ful eller riktigt, riktigt snygg spelar ingen som helst roll. Du kommer att anpassa dig till det och vänja dig vid det Om du har hanterbara hälsoproblem spelar det inte riktigt någon roll.

Men det här spelar roll. Kvinnan till höger är faktiskt mycket lyckligare än killen till vänster-- vilket betyder, att om du har många vänner, och du har meningsfulla vänskaper, gör det stor skillnad. Likaväl att vara gift -- du är sannolikt mycket lyckligare då än ifall du är singel.

Jonathan Haidt, som också hållit ett TED-föredrag, kom på den här vackra lilla liknelsen mellan det medvetna och det omedvetna. Han sägar att det medvetna sinnet är som en liten ryttare på en stor elefant, det omedvetna. Och ryttaren tror att han kan tala om för elefanten vad den ska göra, men elefanten har sannerligen sina egna idéer. Om jag tittar på mitt eget liv, Jag föddes 1962 i Österrike. Om jag hade fötts hundra år tidigare, skulle de stora besluten i mitt liv ha fattats åt mig av någon annan -- vilket betyder att jag skulle ha stannat i den stad jag föddes i; Jag skulle med stor sannolikhet ha ägnat mig åt samma yrke som min far gjorde; och jag skulle med stor sannolikhet ha gift mig med en kvinna som min mor hade valt. Jag, så klart, och vi alla, styr väldigt mycket över de här stora besluten i våra liv. Vi bor där vi vill befinna oss -- åtminstone i västvärlden. Vi jobbar med det vi är intresserade av. Vi väljer vårt yrke, och vi väljer våra egna partners. Så det är ganska överraskande att många av oss låter vårt omedvetna påverka de besluten På sätt som vi inte är helt medvetna om.

Om du tittar på statistiken och du ser att killen som heter George, när han bestämmer vart han vill leva sitt liv -- Blir det Florida eller North Dakota? Han bosätter sig i Georgia. Och om du kollar på en kille som heter Dennis, när han bestämmer sig för vad han ska bli -- advokat, eller vill han bli läkare eller lärare? -- Störst chans är att han blir tandläkare (=dentist). Och om Paula försöker bestämma om hon ska gifta sig med Joe eller Jack, låter Paul av någon anledning mest intressant. Så även om vi fattar de där väldigt viktiga besluten av väldigt fåniga anledningar, kvarstår statistiken att det finns fler George som bor i Georgia och det är fler Dennisar som blir tandläkare (dentists) och det finns fler Paula som är gifta med Paul än om slumpen avgjorde. (Skratt) Nu tänkte så klart jag, "Men det här är amerikansk statistik," och jag tänkte, "de där fåniga amerikanarna. De påverkas av saker som de inte är medvetna om. Det här är bara fullständigt löjligt." Sen, så klart, tittade jag på min mamma och pappa -- (Skratt) Karolina och Karl, och mormor och morfar, Josefin och Josef. Så jag letar fortfarande efter en Stephanie. Jag kommer nog på något.

Om jag gör allt det här lite mer personligt och ser vad som gör mig som designer glad, är det enklaste svaret, så klart, att göra mer av de grejerna jag gillar att göra och mycket mindre av grejerna jag inte gillar att göra -- och då vore det hjälpfullt att veta vad det faktiskt är som jag gillar att göra. Jag skriver många listor, så jag skrev en lista med grejer. En av dem är att få tänka utan stress. Det här är ett projekt vi jobbar på just nu med en väldigt hälsosam deadline. Det är en bok om kultur, och, som ni kan se, glider kultur snabbt omkring. Att göra saker som jag gör just nu -- resa till Cannes. Exemplet jag har här är en stol som blev till under året i Bali -- den är tydligt påverkad av lokalt tillverkade saker och lokal kultur, inte att sitta fast framför en enda datorskärm hela dagen lång och vara här och där. Mycket medvetet, designprojekt som behöver en otrolig mängd olika tekniker bara för att kämpa emot enkel anpassning.

Att vara nära innehållet -- att innehållet verkligen ligger nära mitt hjärta. Det här är en buss, eller ett fordon, för ett välgörenhetsprojekt som vill fördubbla budgeten för utbildning i USA -- den är noggrannt designad, så att den med 5 cm marginal klarar att köra genom överfarter på motorvägen. Att få slutresultat -- saker som kommer tillbaka från skrivaren snygga, som det här lilla visitkortet för ett animeringsföretag som heter Sideshow på linstryckt folie. Att jobba på projekt som faktiskt har en märkbar effekt, som en bok för en avliden tysk artist vars änka kom till oss med kravet att göra hennes avlidne make berömd. Den kom ut för bara sex månader sedan, och den har en otrolig dragkraft i Tyskland just nu. Och jag tror att hans änka kommer att bli väldigt framgångsrik med sitt uppdrag.

Att vara inblandad i projekt på senaste tiden där jag har kunskap om ungefär 50 procent av projektet vad gäller tekniken och de andra 50 procenten är nya. Så i det här fallet, det är en utsprång utomhus i Singapore på de här jättelika Times Sqare-aktiga skärmarna. Och jag visste så klart grejer, som designer, om typografi, även om vi inte jobbade med de där djuren så framgångsrikt. Men jag visste inte riktigt så hemskt mycket om rörelse eller film. Och med det perspektivet gjorde vi det till ett förtjusande projekt. Men även eftersom innehållet var väldigt nära. I det här fallet, "Att skriva dagbok stödjer personlig utveckling" -- Jag har skrivit dagbok sedan jag var 12. Och jag har märkt att det har påverkat mitt liv och mitt arbete på ett väldigt spännande sätt. I det här fallet även eftersom det är en del av en av de många känslor som vi bygger hela serien på -- att alla känslorna från början hade kommit från dagboken.

Tack så mycket.

(Applåder)