Sam Martin: Den udda världen av "mansutrymmen"

Jag kommer faktiskt att prata om de utrymmen som män skapar till sig själva, men först vill jag berätta varför jag är här. Jag är här av två anledningar. Dessa två killar är mina två söner, Ford och Wren. När Ford var omkring 3 år gammal, delade vi ett mycket litet rum i ett mycket litet utrymme. Mitt kontor var ena halvan av sovrummet, och hans sovrum var den andra halvan. Och ni kan foreställa er, om man är en författare, kan saker bli röriga inför en deadline.

När Wren var på väg, insåg jag därför att jag behövde hitta ett eget utrymme. Det fanns inget mer utrymme i huset. Så jag gick ut i trädgården, och utan någon tidigare byggerfarenhet, och cirka 3,000 dollar och lite återvunnet material, byggde jag detta utrymme. Det hade allt jag behövde. Det var tyst. Det var tillräckligt rymligt. Och jag hade kontroll, vilket är mycket viktigt.

När jag byggde detta utrymme, tänkte jag "Säkerligen är jag inte den enda killen som mutat in sitt egna utrymme." Så jag gjorde lite efterforskningar. Och jag fann att det fanns ett historiskt prejudikat. Hemingway hade sitt skrivrum. Elvis hade 2 eller 3 mansutrymmen, vilket är ganska unikt eftersom han bodde med både sin fru och sin mor i Graceland. I populärkulturen hade Stålmannen sitt "Ensamhetens slott", och så finns, naturligtvis, Läderlappsgrottan.

Jag insåg då att jag ville ge mig ut på en resa och se vad killar skapade åt sig själva nu. Här är ett av de första utrymmen jag hittade. Det är i Austin, Texas, som jag kommer ifrån. På utsidan ser det det ut som ett mycket typiskt garage, ett snyggt garage. Men på insidan, är det allt annat än. Och detta, är för mig, ett ganska klassiskt mansutrymme. Det har koncertafficher i neon, en bar och naturligtvis, benlampan, som är mycket viktig.

Jag insåg snart att mansutrymmen inte behövde vara inomhus. Den här killen byggde en bowlinghall i sin trädgård, av trädgårdstimmer och konstgräs. Och han hittade poängtavlan bland något skräp.

Här är ett annat utomhusområde, lite mer sofistikerat. Det är en bogserbåt i trä från 1923, tillverkad helt i Douglasgran. Killen gjorde det helt själv. Och det finns omkring 90 kvadratmeter av utrymme att slappa på inuti.

Så ganska tidigt i min undersökning insåg jag att jag fann sådant jag inte hade förväntat, vilket i ärlighetens namn var, en massa ölburkspyramider och överfyllda soffor och platt-TV. Dessa var definitivt avslappningsställen. Men några var till för arbete, några för lek, några var till för killar för att samla på saker. Mest av allt, var jag förvånad över vad jag faktiskt hittade.

Ta detta ställe som exempel. På utsidan ser det ut som ett typiskt garage i nordöst. Detta är i Long Island, New York. Det enda som kan ger er en ledtråd är det runda fönstret. På insidan är det en återskapning av ett 1500-tals, Japanskt tehus. Mannen importerade allt material från Japan, och han hyrde en Japansk snickare för att bygga det på traditionellt sätt. Det har inga spikar eller skruvar. Alla fogar är handsnidade och handslipade.

Här är ytterligare en ganska typiskt scen. Det är ett grannskap i förorten till Las Vegas. Men om ni öppnar en av garagedörrarna så finns det på insidan en boxningsring i poffsstorlek. (skratt) Och det finns ett gott skäl för detta. Det var byggt av denna man som är Wayne McCullough. Han vann silvermedaljen åt Irland under OS 1992, och han tränar i detta utrymme. Han tränar andra personer. Och precis bredvid garaget har han sitt egna troférum där han kan sola sig i skenet av det han uppnått, vilket är en annan viktig del i ett mansutrymme.

Medan detta utrymme påvisar någons yrke, representerar denna verkligen en passion. Det är byggt att likna insidan av ett Engelsk segelfartyg. Det är en samling av maritima antikviteter från 1700-1800 talet. Museumkvalité.

Och så kom jag till slutet på min resa, jag hade funnit över 50 utrymmen. Och de var oväntade och överraskande. Men de var också -- Jag var mycket imponerad av hur personliga de var, och hur mycket arbete som hade krävts. Och jag insåg att det var på grund av att killarna jag mötte allihopa var mycket passionerade kring det dom gjorde. Och de älskade verkligen sina yrken. De var mycket passionerade kring sina samlingar och hobbies. Därför skapade de dessa utrymmen för att visa vad de älskade att göra, och vilka de var.

Så om ni inte har ett eget utrymme, rekommenderar jag varmt att ni hittar ett, och går in i det. Tack så mycket. (Applåder)