Jane McGonigal: Spelet som kan ge ditt liv 10 extra år

Jag är en dataspelsfantast som gillar ha mål. Jag gillar specialuppdrag och hemliga mål. Detta är mitt speciella mål med detta föredrag: Jag kommer försöka förlänga livet på varenda person i detta rum med sju och en halv minut. Du kommer bokstavligen leva sju och en halv minut längre än du annars skulle gjort, enbart för att du tittat på detta föredrag.

Ok, några av er ser lite skeptiska ut. Det är ok, för kolla på detta -- jag har siffrorna som bevisar att det är möjligt. Och just nu har ni inte tillräcklig information för att det ska vara förståeligt. Jag förklarar allt lite senare, men försök komma ihåg siffrorna nederst: plus 7.68245837 minuter kommer bli min gåva till er om jag lyckas med min målsättning.

Nu har även du en hemlig uppgift. Din uppgift är att klura ut vad du vill spendera dina extra sju och en halv minuter på. Och jag tycker du borde göra något ovanligt med dem, eftersom de är bonusminuter. Som du inte skulle haft annars.

Eftersom jag nu är speldesigner, så tänker du kanske för dig själv jag vet vad hon vill att vi gör med dessa minutrar, hon vill att vi lägger dem på att spela spel. Det är ett fullständigt rimligt antagande givet att jag gjort till lite av en vana att uppmuntra folk att lägga mer tid på att spela spel. Som till exempel i mitt första TEDTalk, föreslog jag att vi borde spendera 21 miljarder timmar per vecka på jorden till att spela dataspel.

Nu är 21 miljarder timmar en hel del tid. Det är faktiskt så mycket tid att den mest förekommande kommentaren som jag fått från människor över hela världen ända sen jag gav det föredraget, är denna: Jane, spel är bra och så, men på din dödsbädd, kommer du verkligen önska att du lagt ned mer tid på att spela Angry Birds? Denna idé har fått så stort genomslag -- att spelande är att kasta bort tiden, något som vi kommer ångra -- att jag får höra det bokstavligen vart jag än åker. Till exempel, en sann berättelse: För bara några veckor sen när denna taxichaufför förstod att jag och min vän var i stan för en spelutvecklarkonferens så vände han sig om och sa - Jag citerar -- "Jag hatar spel. Det är att kasta bort livet. Föreställ dig att du är vid livets slut och att du ångrar all den tiden."

Jag vill ta detta problem seriöst. Jag menar, jag vill att spelen ska vara en god kraft i världen. Jag vill inte att spelare ska ångra tiden de lagt på spelande, tid som jag uppmuntrat dem att lägga på detta. Så jag har tänkt en hel del på detta under den senaste tiden. När vi ligger på våra dödsbäddar, kommer vi då ångra tiden vi lagt ned på att spela spel?

Detta kommer kanske förvåna dig, men det visar sig att det faktiskt finns vetenskaplig forskning kring denna fråga. Det är sant. Hospis-arbetare, människorna som tar hand om oss vid livets slut, presenterade nyligen en rapport om de vanligaste sakerna som folk säger att de ångrar när de bokstavligen ligger på dödsbädden. Och det är detta jag vill dela med mig till dig i dag -- topp fem saker man ångrar i sitt liv när man är döende.

Nummer ett: Jag önskar att jag inte hade jobbat så mycket. Nummer två: Jag önskar jag hade hållit kontakten med mina vänner. Nummer tre: Jag önskar jag hade tillåtit mig själv att vara gladare. Nummer fyra: Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mitt sanna jag. Och nummer fem: Jag önskar jag hade levt ett liv mer i linje med mina drömmar, istället för att göra vad andra förväntade sig av mig.

Såvitt jag vet har ingen någonsin sagt till hospispersonalen, jag önskar att jag lagt mer tid på att spela dataspel, men när jag hörde om de här fem vanligaste sakerna man ångrar när man är döende, kan jag inte hjälpa att jag hör fem grundläggande mänskliga behov som spel verkligen hjälper oss uppfylla.

Till exempel: Jag önskar att jag inte hade jobbat så mycket. För många betyder detta: Jag önskar jag varit mer tillsammans med min familj och mina barn när de växte upp. Nu vet vi att spela de spelen tillsammans har enorm nytta för familjer. Nyligen kom en studie från Brigham Young University och Skolan för Familjeliv, där det rapporterades att föräldrar som spenderar mer tid med att spela dataspel med sina barn har mycket starkare band i verkliga livet med barnen.

Jag önskar jag hade hållit kontakten med mina vänner. Nåväl, hundratals miljoner människor använder sociala mediaspel som "FarmVille" eller "Words With Friends" för att dagligen hålla kontakt med riktiga vänner och familj. En studie som nyligen kom från [Universitetet i Michigan] visade att dessa spel är otroligt kraftfulla verktyg för att underhålla relationer. De hjälper oss att hålla kontakten med människor i våra sociala nätverk som annars skulle vuxit ifrån oss, om vi inte spelat spel tillsammans.

Jag önskar att jag hade varit gladare. Här kan jag inte hjälpa att jag tänker på de banbrytande kliniska försöken som nyligen utfördes vid East Carolina University och som visade att onlinespel kan utklassa läkemedel som behandling av ångest och depression. Bara 30 minuter av onlinespelande per dag var tillräckligt för skapa en kraftfull förbättring av humöret och även en långsiktig ökning av lyckokänslan.

Jag önskar jag hade modet att uttrycka mitt sanna jag. Men, avatarer är ett sätt att uttrycka vårt sanna jag, vår mest heroiska och idealiserade version av av vad vi vill bli. Du kan se det i detta alter-ego porträtt av Robbie Cooper av en spelare med hans avatar. Och på Stanford har man gjort sådan forskning i fem år nu för att dokumentera hur spelande med en idealiserad avatar förändrar hur vi tänker och agerar i verkliga livet, hur det gör oss modigare, ambitiösare och mer målinriktade.

Jag önskar jag hade levt ett liv mer i linje med mina drömmar och inte gjort vad andra förväntade sig av mig. Har spelen kommit så lång än? Jag är inte säker, så jag lämnade ett frågetecken, ett Super Mario frågetecken. Vi kommer tillbaka till detta.

Men under tiden så undrar du kanske, vem är denna speldesigner som talar till oss om ånger på dödsbädden? Och det stämmer, jag har aldrig arbetat på ett hospis och jag har aldrig legat på min dödsbädd. Men nyligen låg jag till sängs i tre månader, och jag ville dö. Jag ville verkligen dö.

så låt mig nu berätta denna historia för dig. Det började för två år sen, när mitt huvud fick en smäll och jag fick en hjärnskakning. Nu läkte inte hjärnskakningen som den skulle, efter 30 dagar hade jag kvar symptom som ihållande huvudvärk, illamående, yrsel, minnesförlust och mentaldimma. Min doktor sa att för att min hjärna skulle läkas, behövde jag låta den vila. Så jag var tvungen undvika allt som triggade mina symptom. Det innebar för mig ingen läsning, inget skrivande, inga dataspel, inget arbete eller e-post, ingen löpning, ingen alkohol och inget koffein. Men andra ord -- jag tror du ser vart jag är på väg med detta -- ingen anledning att leva.

Naturligtvis försöker jag vara lustig, men för att vara allvarlig, självmordstankar är ganska vanliga hos personer med traumatiska hjärnskador. Det händer hos en av tre och det hände mig. Min hjärna började tala om för mig, Jane du vill dö. Och den sa, du kommer aldrig bli bättre. Och den sa, smärtan kommer aldrig ta slut.

Och dessa röster blev så påträngande och övertalande att jag med rätta började oroa mig för mitt liv, och det var då jag sa till mig själv, efter 34 dagar -- och jag kommer aldrig glömma detta tillfälle -- Jag sa, antingen kommer jag ta ihjäl mig själv eller så kommer jag göra detta till ett spel.

Varför ett spel? Jag visste från mer än ett årtionde av forskning om psykologin kring spel att när vi spelar ett spel -- och det finns i den vetenskapliga litteraturen -- tar vi oss igenom tuffa utmaningar genom mer kreativitet, mer målinriktning, mer optimism och vi är mer benägna att be om hjälp från andra. Och jag vill föra in dessa spelvanor som stöd för mina livsutmaningar, så jag skapade ett återhämtningsrollspel som jag kallade Jane Hjärnskakningsdräparen.

Detta blev nu min nya hemliga identitet och det första jag gjorde som dräpare var att ringa min tvillingsyster -- Jag har en enäggstvillingsyster som heter Kelly -- och berätta för henne att jag spelar ett spel som ska hela min hjärna, och jag vill du ska spela med mig. Detta var ett enklare sätt att fråga efter hjälp på.

Hon blev min första allierade i spelet, min man Kiyash följde därpå, och tillsammans identifierade vi och slogs mot bovarna. Dessa var sånt som triggade mina symptom och som därför kunde göra läkandeprocessen långsammare, saker som starka ljus och överfyllda platser. Vi samlade ihop och aktiverade kraftförstärkare. Det var saker jag kunde göra till och med på en riktigt dålig dag bara för att må bara lite bättre och vara bara en smula produktiv. Saker som att kela med min hund i 10 minuter eller få mig ur sängen och gå runt kvarteret endast en gång.

För så enkelt var spelet: Anta en hemlig identitet, rekrytera dina allierade, slås mot bovarna och aktivera kraftförstärkarna. Trots att spelet var så enkelt, inom några dagar från det jag började spela, så försvann dimman av depression och ångest. Den bara försvann. Det kändes som ett mirakel. Men det var inte en mirakelkur för huvudvärken eller de kognitiva symptomen. De varade i över ett år. och det var det svåraste året i mitt liv så här långt. Trots att jag fortfarande hade symptomen, trots att jag fortfarande kände smärta så stoppade jag lidandet.

Vad som hände med spelet efter det förvånade mig. Jag la ut några blogginlägg och videos på nätet, där jag förklarade hur man spelade. Men alla har ju uppenbarligen inte hjärnskakning, och alla vill inte vara "dräparen", så jag döpte om det till SuperBetter ("JätteKryare")

Och snart började människor från hela världen att höra av sig, alla antog sin egen hemliga identitet, rekryterade sina egna allierade, och de höll alla på att bli "Jätte Kryare" de utmanade saker som cancer eller kronisk smärta, depression eller Crohns sjukdom. Till och med människor med obotliga diagnoser som ALS. Jag kan berätta från deras meddelanden och deras videos att spelet hjälpte dem på samma sätt som det hjälpte mig. De berättade om hur de kände sig starkare och modigare. De berättade att de kände sig bättre förstådda av sin familj och sina vänner. Och berättade även om att de kände sig gladare, trots att de de hade smärtor, trots att de kämpade mot de tuffaste utmaningarna i sina liv.

Vid den tiden tänker jag för mig själv, vart är detta på väg? Jag menar, hur kan ett spel som är så trivialt gripa in med en så stor kraft i så allvarliga fall och ibland också i ett sammanhang av liv och död? Jag menar, om det inte hade funkat för mig, så hade jag aldrig trott att det skulle varit möjligt. Nåväl, det visar sig att det finns lite vetenskap bakom det här också. En del människor blir starkare och gladare efter en traumatisk händelse. Och det var det som hände oss.

Spelet hjälpte oss att gå igenom vad vetenskapsmän kallar post-traumatisk tillväxt vilket inte är något vi brukar höra talas om. Vi brukar höra om post-traumatiskt stressyndrom. Men vetenskapsmän vet att traumatiska händelser inte dömer oss till ett evigt lidande. Det kan istället användas som en trampolin för att frigöra våra bästa kvaliteer och leda till lyckligare liv.

Här är topp fem saker som människor med post-traumatisk tillväxt säger: Mina prioriteringar har ändrats. Jag är inte rädd att göra det som gör mig glad. Jag känner mig närmare min familj och mina vänner. Jag förstår mig själv bättre och vet vem jag verkligen är nu. Jag har en ny känsla av mening och syfte med mitt liv. Jag är kan bättre fokusera på mina mål och mina drömmar.

Låter det bekant? Det borde det, efter som toppsärdragen hos post-traumatisk tillväxt i huvudsak är direkta motsatser till de fem vanligaste sakerna man ångrar när döden närmar sig. Det är ganska intressant eller hur? Det verkar på något sätt som att en traumatisk händelse kan låsa upp vår förmåga att leva ett liv med mindre ånger.

Men hur fungerar det? Hur går man från trauma till tillväxt? Eller än bättre, finns det ett sätt att nå alla dessa fördelar som post-traumatiskt tillväxt men utan traumat, utan att behöva slå huvudet från början? Det skulle vara bra, eller hur?

Jag ville förstå detta fenomen bättre, så jag dök ned i den vetenskapliga litteraturen och det här är vad jag lärde mig. Det finns fyra olika styrkor eller motståndskrafter som bidrar till post-traumatisk tillväxt och dessa är vetenskapligt validerade aktiviteter som man kan göra varje dag för att forma dessa fyra motståndskrafter och du behöver inte ett trauma för göra detta.

Nu kunde jag berätta för dig vad dessa fyra motståndskrafter är, men jag skulle hellre vilja låta dig uppleva dem själv. Jag skulle hellre vilja börja bygga dessa på en gång. Så här kommer vi göra det. Vi kommer att spela ett snabbt spel tillsammans. Det är här du kommer tjäna in de där sju och en halv minuter av bonusliv som jag lovade dig tidigare. Allt du behöver göra är att framgångsrikt slutföra de första fyra SuperBetter ("JätteKryare") uppdragen. Jag tror du kommer klara av det. Jag tror på dig.

Så allihopa, är ni redo? Detta är den första uppgiften. Då kör vi! Uppgift ett: Kliv upp och ta tre steg, eller knyt era nävar, höj dem över huvudet så högt ni kan i fem sekunder. Sätt igång! Bra, jag gillar människor som gör båda två. Ni är överpresterande. Mycket bra. (Skratt)

Mycket bra gjort, allihopa. Det ger plus ett på fysisk motståndskraft, vilket betyder att din kropp kan utstå mera stress och läka sig själv snabbare. Nu vet man från forskningen att det bästa du kan göra för att förbättra din fysiska motståndskraft är att inte sitta still. Det är allt som krävs. Varje sekund som du inte sitter still, förbättrar du aktivt din hjärthälsa, dina lungor och din hjärna.

Är alla redo för nästa uppgift? Jag vill att ni knäpper med fingrarna exakt 50 gånger, eller räknar baklänges från 100 med sjusteg, så här: 100, 93 ... Kör!

(Det knäpper)

Ge inte upp.

(Det knäpper)

Låt inte folket som räknar ned från 100 störa ditt räknande ned till 50.

(Skratt)

Trevligt. Wow. Det är första gången någonsin jag har sett det. Bonus för fysisk motståndskraft. Mycket bra gjort, allihopa. Det var värt en pluspoäng i mental motståndskraft, vilket betyder du har högre mentalt fokus, är mer disciplinerad, är beslutsammare och har större viljestyrka. Vi vet från vetenskaplig forskning att viljestyrka i själva verket fungerar som en muskel. Den blir starkare ju mer du tränar den. Så att ta sig an en liten utmaning utan ge upp även något så absurt som knäppa med fingrarna exakt 50 gånger eller baklänges från 100 med sjusteg är faktiskt ett vetenskapligt bevisat sätt att förbättra din viljestyrka.

Så bra jobbat. Uppgift nummer tre. Välj en: På grund av hur detta rummet ser ut så har ödet verkligen förutbestämt det för dig, men det finns två val. Om du är inomhus, hitta ett fönster och titta ut genom det. Om du är utomhus, hitta ett fönster och titta in genom det. Eller gör en snabb YouTube- eller bildsökning på Google på "baby [ditt favorit djur.]"

Ni skulle kunna göra det på era telefoner, eller så ropar ni bara ut namnet på något baby-djur, Jag kommer ta fram några och visa dem på skärmen. Så, vad vill vi gärna se? Sengångare,giraff, elefant, orm. Okej, vi tar och ser vad vi har. Babydelfiner och babylamor. Titta allihopa. Såg ni det? Okej, en gång till. En babyelefant. Vi applåderar för det? Det är underbart.

Eller hur, nu har vi alla just den känslan här det ger plus ett i emotionell motståndskraft, vilket betyder att du har förmågan att framkalla kraftfulla positiva känslor som nyfikenhet eller kärlek, vilket vi känner när vi ser baby-djur, när du som bäst behöver det.

Och här är en hemlighet för dig från den vetenskapliga litteraturen. Om du har förmågan att uppleva tre positiva känslor för varje negativ känsla under loppet av en timme, en dag, en vecka så förbättrar du drastiskt hälsan och din förmåga att framgångsrikt hantera alla problem du möter. Detta kallas tre-till-ett kvoten för positiva känslor. Det är mitt favorittrick i SuperBetter, så jobba på!

Gott, välj en sista utmaning: Skaka hand med någon i sex sekunder, eller skicka någon ett snabbt tack via sms, e-post, Facebook eller Twitter. Sätt i gång!

(Småprat)

Det ser bra ut, ser väldigt bra ut. Trevlig och fint. Fortsätt så. Jag älskar det! Okej allihopa, det här ger plus ett i social motståndskraft, vilket betyder att du faktiskt kan få än mer motståndskraft från dina vänner, dina grannar, din familj, ditt bostadsområde. Nu är det så att en kanongrej för att förstärka den sociala motståndskraften är tacksamhet. Beröring är till och med bättre.

Här är en till hemlighet: Att skaka någons hand i sex sekunder höjer radikalt nivåerna av oxytocin i ditt blodomlopp, det är det som är tillitshormonet. Det betyder att alla ni som nyss skakade hand är biologiskt förberedda att gilla och vilja hjälpa varandra. Detta kommer dröja sig kvar under rasten, så dra nytta av möjligheterna att nätverka.

(Skratt)

Okej, nu har du framgångsrikt genomfört dina uppdrag, så låt oss se om jag framgångsrikt uppnått mitt mål att ge dig sju och en halv minut i form av ett bonusliv. Det är här jag som får dela med mig av lite vetenskap till dig. Det visar sig att människor som regelbundet förstärker dessa fyra olika motståndskrafter - fysisk, mental, känslomässig och social - lever 10 år längre än alla andra. Så detta är sant. Om du regelbundet åstadkommer en tre-till-ett kvot för positiva känslor, om du aldrig sitter still mer än en timme i taget, om du når en person som du bryr dig om varje dag, om du klarar av att genomföra pyttesmå mål för att höja din viljemotståndskraft, så kommer du leva tio år längre än alla andra, och det är här siffrorna jag visade tidigare kommer in i bilden.

Nu är medellivslängden i USA och i England 78,1 år, men vi vet från mer än 1000 vetenskapligt granskade studier att du kan lägga till 10 år till livet genom att förstärka dina fyra olika motståndskrafter. Så varenda år som du förstärker dina fyra olika motståndskrafter, så tjänar du faktiskt in 0,128 extra år till ditt liv eller 46 fler dagar av ditt liv eller 67,298 fler minuter till ditt liv, vilket betyder att varenda dag, så tjänar du in 184 minuter av liv, eller varje under en enskild timme som du förstärker de fyra olika motståndskrafterna, som vi gjorde nyss tillsammans, så tjänar du in 7,68245837 minuter av liv.

Så grattis till dessa sju och en halv minuter, de är dina. Du har förtjänat dem fullständigt.

(Applåder)

Japp! Underbart. Vänta, vänta, vänta. Ni har fortfarande ert speciella mål ert hemliga mål. Hur kommer ni använda dessa sju och en halv minuter av bonusliv?

Nåväl, här är mitt förslag. Dessa sju och en halv bonusminuter lite som anden-i-flaskan-önskningar. Du kan använda din första önskning för att önska en miljon fler önskningar. Ganska smart eller hur? Så om du lägger dessa sju och en halv minuter i dag på någonting som gör dig glad, eller gör dig fysiskt aktiv, eller som gör att du får kontakt med någon du bryr dig om, eller bara klarar av en jätteliten utmaning, så kommer du att förstärka din motståndskraft, så att du tjänar in fler minuter.

Och de goda nyheterna är du kan fortsätta så här. Varje timme av varje dag av ditt liv, ända tills du är på din dödsbädd, vilket nu kommer att vara tio år senare än det annars skulle ha vart. Och när du når till denna punkt, så är det mer troligt att du inte kommer ångra någon de där av fem vanligaste sakerna folk ångrar för att du kommer ha byggt upp din motståndskraft och uthållighet så att det lett till ett liv mer i linje med dina drömmar. Och med de 10 extra åren har du kanske till och med tillräckligt med tid till att spela några fler spel.

Tack så mycket.

(Applåder)