Hans Rosling: Asiens uppgång - hur och när

En gång för länge sedan, när jag var 24 år, studerade jag vid St. John's medicinska institut i Bangalore. Jag var gäststudent under en månad på en öppen kurs i folkhälsa. Och det förändrade min världsbild. Kursen var bra, men det var inte kursens innehåll i sig som förändrade min världsbild. Det var den brutala insikten, den första morgonen, att de indiska studenterna var bättre än mig.

(Skratt)

Ni förstår, jag var en pluggnörd. Jag älskade statistik från en tidig ålder. Och jag pluggade väldigt mycket i Sverige. Jag brukade vara i den övre fjärdedelen i alla kurser jag gick på. Men på St. John's, var jag i den nedre fjärdedelen. Och det faktum att de indiska studenterna pluggade hårdare än vad vi gjorde i Sverige. Dom läste kursboken två gånger, till och med tre eller fyra gånger. I Sverige läste vi den en gång och sen gick vi ut och festade.

(Skratt)

Och det, den där personliga upplevelsen var den första gången i mitt liv som den världsbild jag växte upp med förändrades. Och jag insåg att kanske västvärlden inte kommer att dominera världen för evigt. Och jag tror att många av er har liknande personliga upplevelser. Det är insikten när du träffar någon som verkligen förändrar din världsbild. Det är inte statistiken, även om jag försöker göra den rolig.

Och jag kommer nu, här, på scen, försöka förutsäga när det kommer att hända-- när Asien kommer återta sin dominanta position som den ledande delen av världen, som det brukade vara, under tusentals år. Och jag kommer att göra det genom att försöka förutsäga exakt under vilket år som genomsnittsinkomsten per person i Indien och Kina, kommer att vara lika hög som i väst. Och jag menar inte hela ekonomin, för att expandera Indiens ekonomi till Englands storlek-- det är lätt som en plätt med en miljard människor. Men jag vill veta när medelinkomsten, pengarna för varje person, per månad i Indien och Kina, när kommer det att vara uppe i samma nivå som i England och USA?

Men jag ska börja med en historisk bakgrund. Och ni kan se min karta om jag får upp den här. Eller hur? Jag ska börja år 1858. 1858 var ett år då många teknologiska framsteg gjordes i västvärlden. Det var det året Drottning Victoria kunde, för första gången, kommunicera med President Buchanan, genom den transatlantiska telegrafkabeln. Och dom var dom första som "Twittrade" över Atlanten. (Skratt) (Applåder) Och jag har lyckats, tack vare fantastiska Google och Internet, hitta texten i detta telegram som skickades tillbaka från President Buchanan till Drottning Victoria. Och det slutar såhär: "Denna telegraf är ett fantastiskt verktyg för att sprida religion, civilisation, frihet och ordning världen över."

Det är fina ord. Men jag blev lite nyfiken på vad han menade med frihet, och frihet för vem. Och vi ska minnas det när vi ser på världen som helhet under 1858. Eftersom 1858 var också ett år med stora förändringar i Asiens historia. 1858 var året då det modiga upproret mot dom utländska ockupationsmakterna i Indien besegrades av dom brittiska styrkorna. Och Indien hade ytterligare 89 år av utlandsstyre framför sig.

1858 i Kina segrade de brittiska styrkorna i Opiumkriget. Och det innebar att utlänningar, som det stod i fredsfördraget, fick handla fritt i Kina. Alltså betala med opium för kinesiska varor.

År 1858 i Japan, var det året som Japan tvingades skriva under Harris-överenskommelsen och acceptera fördelaktiga handelsvillkor för USA. Och dom var hotade av dom svarta skeppen där, som hade legat i Tokyos hamn under det senaste året. Men Japan, i motsats till Indien och Kina behöll sitt eget styre.

Vi ska se hur stor skillnad det kan innebära. Och jag ska visa det genom att skicka dessa bubblor till en en Gapminder-graf här, där ni kan se att varje bubbla är ett land. Bubblans storlek är dess folkmängd. På den här axeln, har jag som vanligt inkomst per person i jämförbara dollar. Och på den här axeln har jag medellivslängd, hur friska personerna är. Och jag har dessutom med mig en ny uppfinning. Jag har omvandlat laserpekaren till en ekologisk, återvinningsbar version här, i gröna Indien.

(Applåder)

Och vi ska se, ni vet. Se här, 1858, Indien var här Kina här, och Japan var där, USA och England var rikare här borta. Och jag kommer att börja världens så här. Indien låg inte alltid på den här nivån. Om vi går tillbaka i historiearkiven, så var det faktiskt en period för hundratals år sen då medelinkomsten per person i Indien och Kina var högre än den i Europa. Men 1850 hade redan många många år gått under utländskt styre, och Indien hade blivit avindustrialiserat. Och ni kan se att länderna som utvecklade sina ekonomier var USA och England. Och dom blev också, mot slutet av århundrade, friskare, och Japan försökte komma ikapp. Indien försökte här nere. Kan ni se hur det börjar röra på sig här? Men naturlig suveränitet var faktiskt bra för Japan. Och Japan försöker ta sig upp där.

Och nu är det nytt sekel. Hälsan förbättras, England, USA. Se upp nu - vi närmar oss första världskriget. Och första världskriget, ni vet, hög dödlighet och ekonomiska problem här. England är på väg ner. Och nu kommer Spanska sjukan också. Sen efter första världskriget fortsätter dom uppåt. Fortfarande under utländskt styre, och utan självständighet, Indien och Kina är nere i hörnet. Inte mycket har hänt. Dom har ökat sin befolkning men inte mycket mer. Under 30-talet nu, kan ni se att Japan går in i en period av krig, och lägre medellivslängd. Och det andra världskriget var verkligen en hemsk händelse, också ekonomiskt för Japan. Men dom återhämtade sig ganska snabbt efteråt. Och vi är på väg in i den nya världen. År 1947 lyckas Indien till slut bli självständigt. Och dom kunde hissa den Indiska flaggan och bli en enväldig nation, men under svåra omständigheter där nere.

(Applåder)

Under 1949 bevittnade vi utvecklingen av det moderna Kina på ett sätt som överraskade världen. Och vad hände? Vad händer efter all självständighet? Ni kan se att hälsan började förbättras. Barn började gå i skolan. Hälsovård började erbjudas. Det här är Det stora steget framåt, när Kina föll ner. Det var planekonomi av Mao Tse Tung. Kina återhämtade sig. Sen sa dom, "Aldrig mera korkad planekonomi." Men dom tog sig upp här, och Indien försökte följa efter. Och dom tog in på Kina. Och båda länderna hade bättre hälsa, men fortfarande en väldigt dålig ekonomi.

Och vi kommer till 1978, och Mao Tse Tung dog, och en ny snubbe dök upp från vänstern. Och det var Deng Xiaoping som dök upp här. Och han sa, "Det spelar ingen roll om katten är vit eller svart, så länge den fångar möss." För att fånga möss är precis vad dom två katterna ville göra. Och ni kan se dom två katterna här, Kina och Indien, vill fånga mössen här borta, ni vet. Och dom bestämde sig för att inte bara satsa på hälsa och utbildning, utan också börja utveckla sina ekonomier. Och marknadsreformen var lyckad här. Under 1992 följer Indien efter med en marknadsreform. Och dom fortsätter ganska tätt tillsammans, och ni kan se att likheterna mellan Indien och Kina, på många sätt är större än deras olikheter.

Och här marcherar dom på. Kommer dom komma ikapp?

Det är den stora frågan idag. Där är dom idag.

Vad innebär det nu-- (Applåder) att genomsnittet där - det här är genomsnittet för Kina. Om jag skulle dela Kina, se här, Shanghai har redan hunnit ikapp. Shanghai är redan där. Och det är friskare än USA. Men å andra sidan, Guizhou, en av dom fattigaste inlandsprovinserna i Kina, är där. Och om jag nu delar Guizhou i tätort och landsbygd går landsbygden ner här. Ni ser att det finns enorma skillnader inom Kina, mitt i en snabbt växande ekonomi.

Och om jag skulle kolla på Indien istället, så har vi faktiskt en annan typ av skillnad i Indien. Den geografiska, makrogeografiska skillnaden är inte så stor. Uttar Pradesh, den största av staterna här, är fattigare och har sämre hälsa än resten av Indien. Kerala ligger högst upp där, och matchar USA i hälsa, men inte i ekonomi. Och här, Maharashtra, med Mumbai, går framåt. Nu i Indien, är dom störta skillnaderna inom staterna, snarare än mellan staterna. Och det är inte något dåligt i sig. Om man har stora skillnader, makrogeografiska skillnader kan det vara långsiktigt svårare att handskas med, än om det är inom samma område där du har ett centrum som växer relativt nära där dom fattiga människorna bor.

Nej, det finns en till skillnad. Se här, USA. (Skratt) Oj, dom hade sönder min ram. Washington gick ut här. Mina vänner på Gapminder ville att jag skulle visa det här eftersom det finns en ny ledare i Washington som verkligen är engagerad i sjukvårdssystemet. Och jag kan förstå honom, eftersom Washington är så rikt här borta men dom är inte så friska som Kerala. Det är ganska intressant, eller hur? (Applåder) Jag kan se en affärsmöjlighet för Kerala, hjälpa till att fixa sjukvårdssystemet i USA.

(Skratt)

(Applåder)

Här har vi hela världen. Ni har teckenförklaringen här nere. Och när man ser dom två stora katterna här, på väg framåt, så ser man att mellan dom och framför dom, finns alla utvecklingsekonomier i världen, som Thomas Freidman så pricksäkert kallade "den enhetliga världen." Man kan se att inom hälsa och utbildning så går stora delar av världen framåt, men i Afrika, och andra delar, som på landsbygden i Guizhou i Kina, finns det fortfarande människor med dålig hälsa och väldigt dålig ekonomi. Vi har en enorm bristande jämlikhet i världen. Men de flesta länder i mitten tar sig framåt väldigt snabbt.

Nu, tillbaks till min prognos. När kommer dom att hinna ikapp? Jag måste gå tillbaks till en väldigt konventionell graf. Jag kommer visa inkomst per person på den här axeln istället, fattiga här nere, rika där uppe. Och sen tid här, från 1858 sätter jag igång världen. Och då ska vi se vad som händer med dessa länder. Ni ser, Kina under utländskt styre sänkte faktiskt sin inkomst och gick ner till Indiens nivå här. Medan England och USA blir allt rikare. Och efter andra världskriget är USA rikare än England. Men självständigheten är på väg här. Tillväxten kommer igång, ekonomisk reform. Tillväxten går allt snabbare, och med prognoser från Internationella valutafonden kan ni se var man förväntar sig att dom ska vara 2014.

Nu är fråga, "När kommer dom att hinna ikapp?" Kolla på USA. Kan ni se bubblan? Bubblorna, inte mina bubblor, utan finansbubblorna. Det där är IT-bubblan. Det här är Lehman-krisen. Ni kan se att det gick ner där. Och det ser ut som en annan sten som faller ner där, ni vet. Så det ser inte ut att gå den vägen, för dessa länder. Dom verkar växa på ett mer blygsamt sätt, ni vet. Och folk som är intresserade av tillväxt riktar blicken mot Asien.

Jag kan jämföra med Japan. Här har vi Japan på väg upp. Ni ser, Japan gjorde det såhär. Vi lägger till Japan. Och det är inga tvivel om att man kan komma ikapp på kort tid. Kan ni se vad Japan gjorde? Japan gick såhär, ända tills dom var ikapp, sen följde dom med dom andra höginkomstländerna. Men dom riktiga prognoserna för dessa, skulle jag vilja ge såhär. Kan bli sämre, kan bli bättre. Det är alltid svårt att förutsäga, speciellt om framtiden. En historiker skulle hävda att det är ännu svårare att förutspå det förflutna.

(Skratt)

Jag tror jag är i en svår position här. Ojämlikheten i Kina och Indien ser jag som det största hindret eftersom att få in hela befolkningen i tillväxt och välstånd är det som kommer att skapa en hemmamarknad, det som kommer att undvika social instabilitet, och det som kommer att dra nytta av den fulla kapaciteten hos befolkningen. Så, sociala investeringar inom hälsovård, utbildning och infrastruktur, och elektricitet är vad som verkligen behövs i Indien och Kina.

Ni känner till klimatet. Vi har stora internationella experter i Indien som säger att klimatet håller på att förändras, och att vi måste ingripa, annars kommer Kina och Indien att bli dom länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Och jag anser att Indien och Kina är dom bästa partners man kan ha i en bra global klimatpolicy. Men dom kommer inte att betala för vad andra, som har mer pengar, har till största delen ställt till med, och jag kan hålla med om det.

Men vad jag verkligen är oroad för är krig. Kommer dom tidigare rikaste länderna verkligen acceptera en helt förändrade världsekonomi, och en maktfördelning från där den har varit dom senaste 50 till 100 till 150 åren, tillbaka till Asien? Och kommer Asien att klara av den nya positionen att bestämma och att vara den mäktigaste, och att vara världsguvenörer? Så, undvik alltid krig, för det leder alltid till att människan pressas tillbaka. Men om nu dessa ojämlikheter, klimatförändringar och krig kan undvikas, gör er beredda för en jämlik värld. För detta är vad som ser ut att hända.

Och den bilden som jag fick som en ung student, 1972, att indier kan vara mycket bättre än svenskar, är på väg att hända. Och det kommer att hända precis år 2048 under sensommaren, i juli, än mer exakt, den 27 juli. (Applåder) Den 27 juli 2048 är min 100-årsdag. (Skratt) Och jag förväntar mig att föreläsa vid den första sammankomsten av det 39:onde TED India. Boka era biljetter i tid. Tack så mycket.

(Applåder)