Alex Tabarrok om hur innovation övervinner kriser

1900-talets första halva var en människans katastrof - en världsomstörtning. Första världskriget kom och gick, 30-talets depression, andra världskriget, och sedan kommunismens uppgång. Var och en av dessa splittrade världen, slet den i stycken delade upp den. Man drog upp barriärer, politiska, ekonomiska barriärer transportbarriärer, kommunikationsbarriärer, stålridåer, som delade upp både människor och nationer.

Det var först i århundradets andra halva som vi långsamt började ta oss upp ur denna avgrund. Ekonomiska hinder började rivas. Här handlar det om tariffer: börjar på 40 procent, slutar på 5. Vi globaliserade världen. Vad betyder det egentligen? Det innebär att vi utökade samarbetet tvärs över nationernas gränser. Vi skapade samarbete. Transportbarriärer revs. Ni vet, 1950 kunde ett genomsnittlig skepp bära 5 000-10 000 ton. Idag handlar det om 150 000 ton. Man kan ha en mindre besättning, och lasta av snabbare än någonsin. Kommunikationsbarriärer - ja, Internet, de revs helt enkelt. Och så förstås järnridån. De politiska barriärerna revs ned.

Allt detta har varit fantastiskt positivt. Världshandeln har ökat. Lite mer data: 1990s exportvärden från Kina till USA - 15 miljarder dollar. 2007s värden - över 300 miljarder. Kanske allra märkvärdigast, så vid början av detta århundrade för första gången i världshistorien så sträckte sig tillväxten överallt i världen. Här är Kina, från 1978 - då Mao dog - tio procent tillväxt om året. År efter år efter år. Helt otroligt. Aldrig förut i människans historia har så många människor tagits ut ur sådan fattigdom, som i Kina. Kina har haft världens bästa fattigdomsbekämpning de senaste trettio åren. Indien, först lite senare, men från 1990 har det haft otrolig tillväxt. Lönerna vid den tiden var lägre än 1000 dollar per år. Efter 18 år har det nästan tredubblats. Sex procent tillväxt om året. Fantastiskt. Sedan, Afrika, under Sahara Afrika söder om Sahara är det område i världen som växt minst. Afrikas tragedi illustreras i de första staplarna här. Negativ tillväxt. Folk blev fattigare än sina föräldrar. Ibland fattigare än sina farföräldrar. Men vid slutet av 1900-talet, och i början av 2000-talet, såg vi tillväxt i Afrika. Som ni ser finns det plats för optimism. Jag tror att det kommer att bli bättre. Varför det?

I ledningen idag drivs tillväxten av innovation. Med det menas produkter där utvecklingskostnaderna är väldigt höga, men tillverkningen är billig. Denna typ av produkt driver ledande tillväxt. Dessa idéer har en otrolig egenskap. Thomas Jefferson uttryckte det ganska bra. Han sa, "Han som lär sig av mig får nya kunskaper, utan att förringa mina. Han som tänder sitt ljus vid mitt får ljus utan att förmörkna mig." Eller med andra ord, ett äpple är mat för en man, men en idé kan vara föda för världen. För er på TED är det här inget nytt. Det är mer eller mindre TEDs koncept. Men saken är att idéer kommer att driva tillväxt mer än någonsin. Detta är anledningen varför handel och globalisering är viktigare, kraftigare än någonsin, och kommer att skapa tillväxt mer än någonsin förut.

För att förklara detta, så har jag en fråga. Tänk er att det finns två sjukdomar. En är sällsynt, medan den andra är vanlig. Utan vård är de lika allvarliga. Om du fick välja, vilken skulle du ta? Den vanliga eller den sällsynta? Den vanliga. Helt rätt. Varför? För att det finns mer medicin för vanliga sjukdomar än för ovanliga. Detta handlar om incitament. Medicin kostar ungefär lika mycket att utveckla, oavsett om det är avsett för ett tusental, 100 000, eller en miljon människor. Men inkomsten är mycket större om den tjänar en miljon. Så incitamenten är bättre för att producera medicin för en vanlig sjukdom. Med andra ord - stora marknader räddar liv. Delat elände är dubbel glädje.

Tänk er då det här: om Kina och Indien var lika rika som USA, skulle marknaden för cancermedicin vara åtta gånger större. Vi är inte där än, men på väg. Ju rikare andra länder blir desto högre blir efterfrågan på dessa mediciner. Detta innebär mer forskning vilket hela världen drar fördel av. Större marknader innebär större efterfrågan på dessa typer av idéer. Vare sig mjukvara, datorkomponenter eller ny design. För Hollywoodfolket här, förklarar det varför actionfilmer har större budgetar än komedier. Actionfilmer översätts lättare till andra språk, och andra kulturer. Marknaden för dessa filmer är större. Fler investerar i dem, och budgeten är större.

Alright. Så om större marknader ökar efterfrågan på nya idéer, hur maximerar vi då denna efterfrågan? Genom att ha en enda stor marknad - en globaliserad värld. Jag brukar säga, en idé - idéer är till för att delas - en idé kan tjäna en hel värld, en marknad. En idé, en värld, en marknad. Hur annars kan vi innovera? Det är ett skäl. Globalisering, världshandel. Finns det några andra sätt? Tja, genom fler innovatörer. Idéskapare kommer överallt ifrån. Artister och innovatörer, många av dem här stått på den här scenen. Just forskare och ingenjörer vill jag prata om för jag har lite statistik om det, och det gillar jag.

Mindre än en tiondel av en procent av världens befolkning är just forskare. (Skratt) USA har länge varit en ledare inom innovation. En stor andel av dessa finns i USA. Men USA börjar tappa ledningen. Det är jag väldigt tacksam för. Det är något bra. Det är bra att vi tappar ledningen, eftersom USA har alltför länge, tillsammans med ett par andra, tagit an hela jobbet med forskning och utveckling. Men betrakta detta: om hela världen vore så rikt som USA, skulle det finnas fem gånger så många forskare och ingenjörer, som kommer på idéer som fördelar andra, som delas av alla. Ta den indiska matematikern, Ramanujan. Hur många Ramanujaner finns det i Indien idag, som arbetar i fälten, för brödfödan när de skulle kunna mata världen? Vi är inte där än. Men vi kommer dit, detta århundrade. Förra århundradets största tragedi är att om världens befolkning vore en stor dator, en stor processor skulle denna katastrof vara att flera miljarder av våra processorer har varit avstängda. Detta århundrade kommer Kina sättas på. Indien sätter igång. Afrika sätter igång. Detta århundrade, kommer en Einstein från Afrika.

Det här är Kina. 1996, mindre än en miljon första-årsstudenter i Kina, per år. 2006, över fem miljoner. Tänk efter vad detta innebär. Vi drar alla fördel av att ett annat land blir rikt. Andra länders rikedom är inget att vara rädd för. Det är något vi bör uppmuntra - ett rikt Kina, rikt Indien, rikt Afrika. Större efterfrågan för idéer, dessa större marknader jag pratade om, ger en större tillgång för hela världen. Ni förstår varför jag är optimistisk. Globalisering ökar efterfrågan på innovation, på nya idéer. Bättre utbildning ökar tillgången på nya idéer.

Ser man på världshistorien får man fler skäl för optimism. Från mänsklighetens gryning till 1500-talet - noll tillväxt, ingenting. 1500-1800-talet, kanske en del tillväxt. Men mindre på ett helt århundrade än på ett enda år idag. 1900-talet, kanske en procent. 1900-talet i sin helhet, lite över två procent. 2000-talet kunde lätt gå över 3.3 procent. Till och med då, vid 2100 är genomsnittligt GDP per capita över 200 000 dollar. USAs GDP per capita blir över en miljon dollar. Världens GDP per capita - drygt 200 000 dollar. Inte så långt bort. Vi lär inte hinna dit - men några av våra barnbarn lär göra det. Jag ska säga att detta är en blygsam utsikt. För någon som Ray Kurzweil är detta pessimism. För Kurzweil är jag ekonomins Ior. (Skratt)

Alright, vad är då problemen? Vad sägs om en ny depression? Vi tar en titt. Här är 1930-talets stora depression. Här är GDP per capita från 1900 till 1929. Tänk dig att du ser det här år 1929, och försöka tänka dig framtidens tillväxt, utan att veta att det var på väg rakt nedför. Utan att veta att det var på väg in i den största ekonomiska katastrofen under 1900-talet. Vad skulle du ha förutskådat? Om du baserat dig på denna historik från 1900 till 1929, skulle det ha sett ut så här. Om du varit lite mer optimistisk och baserat endast på 20-talet, hade det sett ut så här. Vad hände egentligen? Det gick nedför, men vi kom tillbaka. Förra århundradets andra halva såg mer tillväxt än någonsin förutskådat, grundat på århundradets första halva. Tillväxt kan spola bort även den värsta depression.

Vilka andra problem finns det? Olja. Stor fråga. När jag skrev mina anteckningar, kostade olja 140 dollar per fat. Folk frågade mig då, "Dricker Kina ur vår milkshake?" (Skratt) Det finns en gnutta sanning i det att vi har något av en begränsad resurs. Tillväxten driver upp efterfrågan på olja. Men jag behöver inte berätta för er, att ett högre oljepris kan vara en bra sak. Som alla vet, är det energi, inte olja, som räknas. Högre oljepriser innebär en större marknad för innovationer inom energi. Man ser detta i statistiken. När oljan går upp, gör också energipatent det. Världen är bättre skapt att hantera en prisökning på oljan idag, än någonsin förr just på grund av det jag pratar om. En idé, en värld, en marknad.

Jag förblir optimistisk om vi kan anamma dessa idéer: fortsätta med globaliseringen, utöka internationellt samarbete och investera i utbildning. USA har en särskilt viktig roll i allt detta - att hålla vårt utbildningssystem globalt, att hålla det öppet för världens studenter eftersom vårt utbildningssystem är ljuset där andra tänder sina egna. Kom ihåg vad Jefferson sade. Jefferson sa, "När de kommer och tänder sina ljus vid vårt, får de ljus utan att förmörkna oss." Men Jefferson hade inte helt rätt. Sanningen är, att när de tänder sitt ljus vid vårt, får vi dubbelt så mycket ljus för alla. Jag förespråkar optimism. Sprid idéerna. Sprid ljuset. Tack. (Applåder)